våra hyresvärdar är minst sagt motsägelsefulla.
Helen säger åt oss att diska vårt porslin och sen lämna det i diskstället för att låta det torka. Sagt och gjort. Då kommer the husband och säger åt oss att torka disken med en handduk och sen ställa tillbaka det i skåpet. Suck.
Igår laga jag och Sofia en sallad. Jag diska skärbrädan och torkar av den med en handduk som Helen så fint sagt åt oss att göra. Sofia säger nejnejnej Cissi vi äter först sen ställer vi tillbaka disken i skåpet. Nejenjnejnej säger jag. Nu gör vi detta korrekt så vi inte får vårt tusende utskällning för dagen. Då kommer the Husband och säger att nejnejnejnejnejnej vad tänker du med? Låt skärbrädan torka, det är trä. Jaha. Dom har olika regler för varje gaffel i princip. Den 70onde utskällning var ett faktum.


Igår gick vi på speedflatmating och 4 pers hade rum att erbjuda och 100 pers ville ha ett rum. Vi suckade och sänkte två öl. Sen sänkte vi några till och träffade en underbar britt som tog oss till ett helt fabulos uteställe. Okej. Det var ett hiphop ställe, inte riktigt min avdelning men fan vad kul vi hade. Vi lyckades tillochmed att ta nattbussen hem och tryckte i oss vår överblivna sallad och ställde tillbaka tallriken i kylen för att slippa diska fem på morgonen. Dagen efter kommer Helen och tittar på tallriken i kylen: aah thats my favourite plate. You better dish it. Hon har fyra likadana och vem fan har en favorittallrik?
Sen har hon lyckats klura ut att jag använder en halv toarulle för ett tork. Att få skit för det är ingen fara. När jag flyttade hemifrån sparade mina föräldrar flera hundralappar i månaden på mindre toapapper inköp. När jag bodde i Stockholm torka jag mig med tidningspapper, hade liksom inte råd att upprätthålla toaletten med så många rullar det krävdes.

På måndag ska jag ut till landsbygden och hänga lite. Gå långpromenader och snacka poesi med en dalmas och bara vara intellektuell. Eller inte.

Nu ska jag kolla på teve. Dom liksom pratar om sjalar i ett program. Och så får folk ringa in och berätta lite sjalanekdoter. Okeej! " Jag har en sjaldvd hemma"

i curse September 20th.

jahaja. Chefen på jobbet var helt jävla sjuk dum störd i huvudet. Efter tre timmar var jag redo att skrika fuck off och dra därifrån. Men sånt gör inte jag. Sen kommer jag hem och ska laga mat, kyckligen visar sig vara rå så jag tänkte jag skulle tillaga den i mikron. Det skulle jag aldrig gjort. Jag lämnar min lilla kycklig i mikron ovetandes om vad som komma skall. Efter en stund knatar jag ner för att lämna lite disk i vasken och då känner jag att det luktar suspekt i huset. När jag kommer nerför trappen är hela jävla huset rökfyllt. Jag drabbas av total jävla panik. Springer in i köket där man knappt ser något pga av all rök. Jag försöker öppna dom där helvetesfönsterna och välter en blomkruka på kuppen. Skriker efter Sofia i ren panik och inser att NU vill jag att någon skjuter mig. Kyckligen var det bara aska kvar av, mikrolocket smält och tallriken spruckit. Jag fick ringa ett gråtfyllt samtal till hyresvärden och be henne ringa son brajrökande man för att undvika total jävla utflippning vid hemkomst. När Joe kom hem. Ja då var det bara att agera "förlåt jag är dum i huvudet". Jag tror aldrig jag bett om ursäkt så många gånger på så kort tid. Faran är över. Skadan skedd. Och jag slapp utskällning.

Sen var jag tvungen att ta ut piercingen pga jobbet och när den skulle tillbaka har hålet redan börjat läka. Så nu får jag dras med ömmande läpp, ömmande knän och ett hjärtklappningshjärta. Piugh. Jag vill bara denna dag ska vara över. NU!
Ja alltså detta är ju bara lite i-landsprobklem. Eller?

Glömde jag nämna att en kåt katts skrik efter sex höll mig vaken hela natten också?

jag är så jävla bakfull att jag vill dö. om någon skulle försöka mörda mig nu skulle jag inte bry mig ett skit. någon?

oh dear

igår fick jag jobb. firades med dunder öl i Camden, sen traska vidare till Koko's, hångla med lite britter och hamna på efterfest ute i Battersea. Vi följde alla regler vi satt upp. Vi är bäst. Att vi spenderade natten på bortaplan utan att berätta för vår landlord uppskattades inte. Vi fick en snabb utskällning vid hemkomst. Monsterbakfylla och utskällning. Not Okey.
Vi åt mysfrukost på en typisk brittisk pub med får nyfunna karlar och kläckte ur oss diverse konstigheter. Klockan nio på morgonen gick vi och la oss och en av snubbarna gav mig en filt " here take this troath". Jag och Sofia låg dubbelvikta på golvet av skratt i cirkus 20 minuter. Sminket rann och vi tappade andan. Det var vackert. Karlarna bjussa taxi ut till Battersea och det var då vi kom fram till att dessa två skönsjungande karlar inte ens kände varandra. Men nu har dom bytt nr. Höh! Sedan satt vi i en timme och fick förklarat för oss vad som menades med hard shoulder. Dagen efter skulle Sofia visa att hon visste. Hon hade fel.
Nu ska vi dö i våra sängar.

cheeers.

Im a Londoner nooow!

I en månad kommer jag slippa släpa på mina sjukligt tunga resväskor. Min mamma och pappas hjärnor var på semester när dom gav mig en av deras resväskor. Resväskan kan jämföras med en gammelfarfar 99 år gammal, grov reumatism och rullator krävs vid motion. Det är min resväska det. Att släpa gammelfarfar ger kraftiga biverkningar: Quasimodorygg. Kommer min någonsin återhämta sig? Inte nog med att man ska släpa runt gammalefarfar hit och dit jag fick också spendera två dagar i en hostelsäng där fjädrarna i madrassen skar in i ryggen om nätterna. Missförstå mig rätt. Jag klagar inte, bara lite bitter på min gammelfarfar.

När vi sedan stod vi Honor Park Station och insåg att det inte fanns någon hiss så föll min värld samman. 200 trappsteg. 40 kilo packning. Jag övervägde ett självmord eller övernattning på stationen. Sen helt plötsligt kommer det en svart rastasnubbe och bär upp min resväskor för trapporna. Jag tappade hakan. Vad gjorde han? Varför? Vad var hans baktanke? Han skulle inte ens upp för trapporna. Förklaring? Äkta vänlighet. Jag stammade fram alla miljoner olika sätt att säga tack på. Han log och sprang sedan på tåget. Jag gillar det. Bortsett från snubben jag hamna i bråk med på tunnelbanestationen så är alla sjukt trevliga. Tillochmed JAG är trevlig. Riktigt trevlig. Ärligt trevlig.

jag befinner mig i ett känslomässigt limbo.