idag hände en grej som inte helt var mitt fel. dock tog jag på mig skulden och bad om ursäkt. det gjorde lite ont att känna att någon var lite småsur på en när man innerst inne vet att personen ifråga också hjälpte till att skapa misstaget. jag fick dra hela skottkärran. samtidigt kände jag att det var ett steg i rätt riktning att inte sätta taggarna utåt och börja med rättegången i huvudet som jag gjort i hela mitt liv.
jag ser detta som en hemläxa jag var tvungen att göra, att hålla taggarna inåt och inte ständigt skapa ett långt försvarstal i huvudet. jag är min egen rättegång och det ska bli ett slut på det.

förövrigt så har min mage haft en 2,5 månaders halleluja moment. men det fick ett abrupt slut igår. det ihärdiga illamåendet och magsmärtorna. jag njuter dock av att jag faktiskt njöt på riktigt njöt av det 2,5 månader jag fick utan problem.