jag lyssnar på musik från år 2008. låtar en herre skickade till mig som bodde i vårt camp. om jag blundar skulle jag likväl kunna sitta i den där stolen på kungsgatan en sensommar och bekanta mig med dom fantastiska människor jag träffade på sweden rock. jag minns varenda känsla, varenda pirr, varenda minut av den festivalen. det var den bästa festivalen i hela mitt liv för jag knöt kontakter för livet där, folk som alltid kommer finnas där, själsfränder.
det gör lite ont i mitt hjärta att lyssna och minnas tillbaka även fast alla människor jag lärde känna fortfarande finns i mitt liv.

nu ska jag dock blicka framåt till festivalen high voltage som jag och matte ska närvara på! första festivalen utomlands och förhoppningsvis blir det grymt !!!

det är ett hejdundrandes supmarathon här borta för tillfället. jag spenderar mer tid på hostelet än hemma. ungarna har tillochmed blivit lite blyga att se mig, åtminstone minstingen. fast vi super max 3 dagar i veckan men ändå känns det som varje dag. väldigt intensivt umgänge jag och sofia sysslar med fram tills hon åker tillbaka på jobb, nu på tisdag! på 9 dagar har sofia hunnit supa bort sitt körkort, sin mobil (som dock återlämnades) och jag hann supa bort plånboken. vädret är dryga 30 + och skinande sol, dag som natt. det är rena rama grekland och vi njuter. sofia är monstersjuk, men med en bank holdiay imorgon så vankades det fest ikväll trots allt!

Btw, fjädrar och påsk har inget med varandra att göra i detta land. jag är i ett smärre chocktillstånd. fjädrar och påsk är allt.

dags att sätta på sig sitt ansikte och kasta sig in i dimman.

nu är jag 23 år gammal.

haft en fantastiskt födelsedags helg! fortfarande sliten efter 3 dagars hårdsup, återkommer när energin finns.

missförstånd

att skifta från svenska-engelska om dagarna gör att hjärnan ibland får frispel (ett exempel är att jag först stavade hjärna med G) speciellt eftersom jag skriver och läser mestadels på svenska men pratar enbart på engelska.
idag när jag tog lillan för att titta på fiskarna så stod det DANGER på en skylt och mitt huvud uttalade inte ordet på engelska utan på svenska, alltså inte däjnger utan dang-ger. och jag kunde inte för allt i världen förstå vad det ordet betydde. sen senare under dagen satt jag och kollade på teve och det dök upp en reklam för något och på undertexten stod det Seek bill payer och så nånting mer...och jag satt och funderade länge på vem han var och varför han skulle kontaktas.

sen blir det också mycket ordförvirring och sånt inom familjen. tro mig, när man är sjukt trött eller sliten så är engelskan urusel och jag som har för vana att prata först och tänka sen så blir detta ännu värre. ett exempel som skedde mina första veckor hos familjen . vid frukostbordet 07.00 på morgonen cirka.

jag: i think the pavement in my room is broken.
(tystnad)
dalia: what?
jag: yeah, i think its broken, or maybe its just switched off.
(tystnad)
jag: its freezing up there.
dalia: aaaah you mean the radiator.

dom skrattade inte ens. jag skrattar varje gång tänker på detta men dom rörde inte en min.
jag vet mycket väl att radiator betyder element och pavement betyder trottoar men klockan sju på morgonen är det inte så lätt...

när man kör bil i detta land och man ska blinka för att svänga så säger man indicating och inte blinking, som jag trodde. så när jag satt med mormorn i bilen en gång och hon glömde stänga av sin blinker så sa jag: you're still blinking. hon tittar skumt på mig och tror ju att jag säger att hon fortfarande blinkar med ögonen...

ej för känsliga läsare.

en gång i veckan byter jag lakan hos familjen Haber. det är skitråkigt men tar inte alltför lång tid DOCK håller den äldsta pojken på med någon slags snorkråkeodling i sin säng och jag kan säga som så att varje gång jag byter hans lakan får jag svälja en eller två kräkor. för det första sover han på övervåningen i våningsängen och på väggen, som är ljusblå, smetar han av alla kletiga snorkråkor så väggen är numera blå/snorgrönfärgad. Visst väggen går att undvika att vidröra och titta på men antingen så rymmer några av hans fängslade snorkråkor ner från väggen eller så dumpar han några medvetet i sin egen säng. så när jag ska byta lakan så ligger det en veckas torkade snorkråkor över hela jävla sängen.
sen måste jag ju tilläga att jag är imponerad över hur mycket snor han lyckas producera varje vecka. för snorkråkor är små och det krävs mycket mycket att skapa ett helt hav dom.

saker som irriterar mig med engelska språket.

varför ska engelsmännen komplicera saker och ting i sitt språk? räcker det inte med att dom har fem olika ord för en och samma sak. eller att ett ord betyder helt jävla olika saker beroende på om det är verb, substantiv, adjektiv, adverbial bla bla bla. eller att ett ord också betyder helt olika saker.

varför heter inte rödblommig bara redflower-ish istället för ruddy som också betyder jäklar. eller varför heter blodröd crimson och inte blood-red eller dark red, nej det går inte för mörkröd betyder damson red. damson? dom har två ord för lila också purple och lilac. lilac är lagd åt det lite mer syrenlila hållet. dom har tre olika ord för gul också: yellow, xanthous och amber

ni kanske hänger med i alla dessa färgsvängar men med handen på hjärtat kan jag erkänna att alla dessa olika färger kan jag inte ens skillnaden på. jag kan bara basicfärgerna och sen om dom är lite mörkare eller ljusare, men syrenblå, karmosinröd och helt där skiten har jag noll koll på.

åh.
om 40 minuter hämtar mamman ungarna från skolan och sen ska dom iväg och äta middag hos svärsyster. hela huset för mig själv över en middag, en kväll utan skrikbarn. jag ska njuta. jag ska njuta. ensam. jag ska nog tillochmed sätta på en film och njuta ännu mer.
städat städat städat inför pesach hela dagen. varje lite vrå ska vara fri från matrestern, damm och dylikt. och kylen är ren och nyskrubbat och alla hyllor inlindade i plastfolie, likaså frysen. pesach är en knepig högtid. 8 dagar och dom äter nästan enbart rött kött. inge pasta, inge bröd, ingenting. mestadels potatis. och kött. dom får inte använda deras vanliga bestick eller tallriksuppsättning, utan det är plast plast plast som gäller. dom tejpar igen alla skåp som innehåller pasta och bröd och lite annat som inte får förtäras.

ah. det ska bli spännande det här.



londonborna suger på parkhäng. bilden ovan föreställer en bild på ett parkhäng i primrose hill, en dag när solen var det enda som fanns på himlen och tempen visade närmare 25 +, men parkerna enbart halvfulla. dåligt london. dåligt.

inatt hade jag den sjukaste drömmen någonsin. eller den var inte så sjuk kanske, men den var annorlunda och jag vaknade med ett "vafan drömde jag det där för". jag låg i en timme och tänkte på drömmen så den skulle fastna och inte glömmas bort, men den slinker sakta ur mitt minne.

vi var iaf ute på ett fält, fullt med massa människor och några var beväpnade med stora vapen. det var någon form av övning men det slutade med att en av de beväpnade killarna sköt en neger och det blev kalabalik och sen helt plötsligt var det fullt med beväpnade nazister i området som berättade att ingen kommer komma därifrån levande. en efter en var man tvungen att läsa upp en av punkterna på ett papper vi fått och när man läst den blev man skjuten. av någon anledning satt jag med en liten flicka i knät och när det var hennes pappas tur att läsa upp en punkt från pappret blev han förbannad, tog sin dotter och sa skjut oss samtidigt. sen började en av nazistpoliserna flörta med mig och jag flörtade tillbaka bara för att bli skonad från att bli dödad. sen kramades vi och polisen frågade om jag ville gå på dejt dagen därpå varpå jag svarar : nja, det blir lite svårt eftersom jag är död imorgon och då kommer högste nazistpolisen med en bok till mig som heter typ guidance/vägledning. alltså en bok med alla fakta om hur man går från vanlig individ till att bli som dom. så jag blev skonad från att bli mördad och helt plötsligt är alla mina vänner där och är skit avundsjuka för att jag slipper blir dödad och inte dom. och jag som är överlycklig över att få leva säger: ååh kan ni inte bara skjuta alla nu så jag får komma härifrån. sen vaknade jag.

jag fattar inte vad den drömmen försökte säga mig. den var fan sjukare än jag beskriver, så himla svårt att återberätta en känsla.

so long to loneliness i've found something else

jag hatar när folk talar om för mig vem jag är. hur jag är. och mest av allt hatar jag när dom har fel.fast dom tror dom har rätt. som om dom kände mig bättre än mig själv. jag är inte 18 år längre. och man kan inte alltid ge en korrekt bild av sig själv för andra och även om man gör det spelar det ingen roll för om folk bildat en uppfattning om dig så kommer dom med största sannolikhet inte ändra den, hur mycket du än försöker. och det finns ingen poäng i att försöka ändra folks åsikter om en, det är lika mycket slöseri som med ånger. jag kan lista 50092849028 tusen viktigare saker att göra än att försöka tillfredställa och bry mig om andras skitsnack.

vet inte riktigt vad ovanstående aggressioner kommer ifrån, jag gjorde en höna av en fjäder.

I've seen your frown And it's like looking down the barrel of a gun

här är dom tre små liven som har gjort så jag aldrig vill ha barn. men jag älskar dom av hela mitt hjärta och dom förgyller min dag lika mycket som dom driver mig till vansinne. men det fantastiska överväger pestdagarna. <3

Hmm. jag har iochmed mitt jobb här hos familjen Haber insett att jag är ett organiserings freak. jag älskar att organisera. så nu undrar jag vad för jobb som skulle kunna tillfredsställa denna törst efter att organisera saker och ting? någon som vet? vavvavavavavavavava?

åååh. jag vill aldrig mer sova bort en morgon. det är förbaskat tungt att vakna vissa morgnar, förbaskat tungt att lyfta ögonlocken som ibland känns som betongblock att lyfta. men det är 5 minuter av ren och skär plåga som skall genomarbetas och resten är bara en vacker morgonstund med guld i mun. tidigare har jag hatat morgnarna när föräldrarna lämnar huset 07.15 och själv står jag med tre skrikiga jobbiga ungar att trycka i frukost, klä på och gå till skolan med. men jag har funnit harmoni i mina morgonrutiner, jag har valt att välja mina strider, jag har alltid varit en sådan som väljer min strider med omsorg, men jag tänkte aldrig tanken att den metoden funkar även med barn. så nu är varje morgon lugn, harmonisk och jag har tillochmed lyckas bli av med den förbaskade radiomusiken och ersatt den med Queen, till barnens förtjusning.

jag älskar att vakna tidigt och fånga dagen, speciellt när solen skiner så vackert. nu ska jag röra ihop en fruktsallad, sätta mig ute i solen och njuta, slappna av och inte tänka överhuvudtaget.

mjusik

eftersom jag spenderar mycket tid hemma så spenderar jag också mycket(läs: sjukt mycket) tid på att lyssna på musik. jag kopplar bara in ipoden i högtalaren i köket och så är det fullt ös. många gånger är musiken på hela dagen och familjemedlemmar kommer och går i köket och hör musiken som pumpas ur högtalarna. Här kommer ett par låtar som titt som tätt dyker upp på spellistan och som kanske inte är så passande att spela i ett familjehem

1. Fuck the Pain Away - Peaches
2. Satan's Prayer - Ghost
3. Fuck Forever - Babyshambles
4. Angelfuck - The Misfits
5. Last Caress - The Misfits
6. Fuck You - Lily Allen
7. Sex on Fire - Kings of Leon


Sen har jag fått lära mig hur man uttalar Pete Doherty's efternamn. Jag har alltid sagt Daherty men man säger Dagerdy eller Dakerdy (beroende på vart i London man kommer ifrån). Vart fan kom G:et och K:et ifrån? suck....

en kofot flera kofötter?

seriöst? säger man så? säger man så? kor har inte ens fötter men ändå.