tisdag 30 november 2010

idag hände en grej som inte helt var mitt fel. dock tog jag på mig skulden och bad om ursäkt. det gjorde lite ont att känna att någon var lite småsur på en när man innerst inne vet att personen ifråga också hjälpte till att skapa misstaget. jag fick dra hela skottkärran. samtidigt kände jag att det var ett steg i rätt riktning att inte sätta taggarna utåt och börja med rättegången i huvudet som jag gjort i hela mitt liv.
jag ser detta som en hemläxa jag var tvungen att göra, att hålla taggarna inåt och inte ständigt skapa ett långt försvarstal i huvudet. jag är min egen rättegång och det ska bli ett slut på det.

förövrigt så har min mage haft en 2,5 månaders halleluja moment. men det fick ett abrupt slut igår. det ihärdiga illamåendet och magsmärtorna. jag njuter dock av att jag faktiskt njöt på riktigt njöt av det 2,5 månader jag fick utan problem.
NEJ!

Fan!

Det snöar i London! Ååh jag som hade hoppats på att Sverige skulle få ta min snö oskuld vid min hemkomst! Icke då! Nu kommer hela jävla London kollapsa och jag som bor vid tågen. Varför flyttar jag alltid till ställen där man måste ta tågen, dom som drabbas värst av att det snöar.

söndag 28 november 2010

starstruck

nej fyfan!

jag fattade beslut i natt att inte lämna sängen på hela söndagen. sagt och gjort. nu har min hjärna bildat en fixidé om att jag har en hjärntumör. det egentliga problemet är att jag måste skaffa glasögon för jag har fanimej en riktigt jävla taskig syn. jag hatar instängda dagar. man tänker för mycket på allt och ingenting.

i fredagens vankades det öl med camilla i camden. jag övertalar henne att spela en omgång biljard och vips så har halva baren ställt upp på winner stays on och vips så blev vi bjudna på gig och vips så hängde med bandet. camden är fullt av musikfanatiker och indiepopens underground kändisar. igår gled vi förbi dublin castle igen och jag röker en oskyldig cigg när en av snubbarna från giget kommer fram och bara ler världens sötaste leende och småtjattrar i 5 minuter innan bandet försvinner i väg i sin van. Han hette Steve och var bedårande.

Sen är det intressant hur fort saker kan ske. Sara försvinner från bordet i fem minuter för en cigg. Hon kommer tillbaka med ett leende på läpparna och utbrister: jag har precis hånglat med världens sötaste kille. Jahaja. Här är man rättfram! Men man får göra så. I Camden. Här tar man det man vill ha eller så gör man som Sara och säger till hångelkillen: du har bränt dina broar för att sedan bege sig hemåt, gå vilse och passera nån Japanbutik för att dagen efter informera mig om att nu vill hon åka till Japan! Jag undrar vad hångelkillen tänkte.
Mjo, allt går fort här. Alla dörrar hålls öppna och man hånglar upp karlar lite som man vill och svinar. och tar för sig.
camilla: cissi hatade vi verkligen varandra när vi jobbade ihop?
jag: neej, jag ogillade dig bara.
camilla: men vi säger till folk att vi hatade varandra istället, det låter bättre...
baksmälle brunch med camilla igår på atmosphere. jag älskar vissa bakisdagar. konstiga konversationer och missförstånd dyker alltid upp.

jag: har du tänkt på att det är väldigt vanligt att dom inte tar kort i affärer här?
camilla: vaddå turisterna menar du?
(2 minuters tystnad)
jag: när du fattar vad jag egentligen sa kommer du skratta.

Jag pratade alltså om bankomat kort och inte fotografering.

fredag 26 november 2010



camilla är en pålitlig alkoholist. hon ställer alltid upp när det gäller öl. första gången i hela mitt liv jag inte har lugg. Jag tror nästan det är sant också. jag gillart. nu: öl i camden.
Jag och Sofia försökte genom google translate klura ut vad hennes senaste krog ragg kom ifrån för land genom att översätta hans statusuppdateringar på facebook. Google svarade turkiet.

Sofia: Han skriver att han kommer från Istanbul.
Cissi: Aaah... Då är han turk ju.
Sofia: Va? Ligger Istanbul i Turkiet?
Cissi: ?????
Sofia: jag trodde det var ett eget land!

jag hade en neger diskussion med några britter.

i Sverige kallar vi dom svartaste negrerna blue niggers. vad kallar ni dom? Darkness...

Blä. skitvecka!

sjuka barn + sjuk cissi = bajs.

idag vill jag ha öl och cigg men alla jobbar. jag orkar inte med en singelturné i Londons uteliv. Jag är trött, förkyld och utmattad. Jag vill ha mina vänner jag kan spy klagomål över och dricka öl... camilla är mitt sista hopp. jag intalar mig själv att henne mobilfrånvaro beror på att hon jobbar nu och inte ikväll!

torsdag 18 november 2010

Varför säger man cheese när man knäpper kort?

Någon?





Hallå?
Ni minns att jag tidigare gjorde ett blogginlägg om hur ord uttalas här i Landn..
Jag har tagit detta ett steg längre. Här kommer en stegvis stavnings nedbrytning av engelska uttal.

Cupboard - Cabbd - Kbd

Leicester - Lestö - Lstö

Leisure - Lesö - Lsö

Southwark - Sadåk - Sdk

Wooden - Wdn

Hednesford - Hensfd - Hnsfd


Dom gillar inte riktigt att uttala vokaler i detta land.

onsdag 17 november 2010

ibland slår ironin en ett hårt slag i ansiktet.

jag hatar kokos. kokos är avskyvärt. på alla sätt och viss. alla olika slags kokos, från flytande till fast. SKIT!

Pallrade mig till Boots idag för att köpa hudkräm då min hy har blivit monstertorr pga av det hårda vattnet här. Pungar ur en saftig 10 pundare för krämen och kommer hem, slänger på mig en redig skur hudlotion och BAAAAM! Det är kokoslukt/smak hur fan man nu säger det.

När ja var 6 år blev jag falsk anklagad på lekis för att ha haft sönder en kokosnöt, kan detta vara grunden till mitt hat mot kokos må tro? Hur som haver, kokos luktar rövhål. Jag luktar rövhål.
hemma hos Haber familjen gillar vi ost. mamman försökte nyss förklara för mig hur en osthyvel fungerar.

mamman: det fanns ingen skivad ost kvar på affären så jag köpte SÅNHÄR ost istället (visar upp en hederlig hushållsost som vi svenskar är vana vid) och då använder du den HÄR (visar upp osthyveln) och så gör du SÅHÄR (demonstrerar hur man hyvlar ost).

Jag ler och säger: Okej, då vet jag!

Britter är roliga.

( jag har längtat efter "hyvla ost" momentet i snart 3 månader. nomnomnom)

måndag 15 november 2010

när hjärnan inte fungerar som den ska sker ibland lite besynnerliga saker. jag skulle sänka ljudet på tv:n men sitter istället och knappar ner volym på datorn och undrar varför ljudet inte sänks...
fan. vädret passar inte mitt humör idag. är lika med en grinig och lynnig cissi.
är det skinande sol ute vill jag vara på topphumör och vaknar jag och mår skit så ska det regna.

jag lyckades somna in runt två snåret i natt. ett par timmar senare vaknar jag och ser en gigantisk ( läs: GIGANTISK) spindel i taket. Innan jag ens fattar det själv har jag flygit upp som en stucken gris ur sängen för att tända taklampan. i cirkus 30 minuter letar jag efter en denna enorma spindel och flippar nästintill ut ( läs: jag övervägde att väcka föräldrarna). efter febrilt letande klockan 5 på morgonen inser jag att denna spindel jag såg var en hallucination och bestämmer mig för att det är dags att försöka somna om. taklampan får dock vara tänd och jag stirrar i taket i ytterliggare 30 minuter innan jag somnar in.

jag är trött, grinig, tjock och förbannad. soljävel: GÅ I MOLN.

söndag 14 november 2010

definition onödigt bakfull.

punkterar upp gårdagens bravader och hur man INTE beter sig.

(trots ihärdig bakfylla bestämmer sig jag och jenny oss för att drcka öl)

* häver i oss shots, drinkar och öl på alldeles för kort tid.
* blir snorpackade på en timme och tar taxi hem.
* vi är för packade för att veta hur man tar ut pengar på en bankomat. (vi trodde dock att jenny hade slut på pengar).
* taxichauffören får reda på att vi inte har råd med taxi och kastar ut oss vid en mack ute i fucking nowhere.
* jag sätter mig i ett buskage och kaskadspyr jägermeister, sura drinkar och öl.
* jenny raggar skjuts.
* vi inser att vi är ute i ingenstans och ringer Matte i Sverige klockan fem på morgonen och ber han föra över pengar.
* jenny får hjälp med att ta pengar från bankomaten och ser att hon inte är pank.
* jag fortsätter tok spy.
* en indier är snäll och skjutsar oss till new cross.
* indiern skjutsar oss till New Cross Gate. Jag kliver ut ur bilen och börjar gå mot stationen med en tjej jag tror är Jenny.
* Jag pratar med "Jenny".
* Jag spyr.
* "Jenny" vänder sig om och fräser: vafan håller du på med? förföljer du mig?
* Det går upp för mig att "Jenny" inte är Jenny.
* Jag vill ta livet av när jag inser att Jenny ä borta.
* Jenny har min mobil.
* Jag är pank.
* Jag är i London.
* Jag tvingar en kille att låna ut sin mobil så jag kan ringa min mobil som Jenny har.
* Jenny hittar mig.
* Vi kommer till boendet och vår säng utlånare Lisa är inte hemma.
* Jag skickar ett mess till Lisa med texten: we're fucked.
* jag spyr.
* vi fyllerkäkar i lisas kök.
* jenny däckar och orkar inte gå upp och ta bussen till flyget.
* jenny köper ny flygbiljett för 1700 kr.
* jag berättar för Jenny hade det kostade henne 1700 kr alltför att få 4 timmars mer sömn.

jag mår dålig. jag vill aldrig mer dricka.

torsdag 11 november 2010

idag har regnet piskat mot rutorna och vinden kraschat både internet och teve mottagning sinsemellan. sverige får snö england får storm. jag föredrar det sistnämnda. i london stängs skolorna av och trafiken står stilla när snöflingor faller från himlen. två veckor snö i februari är dom vana vid. hah!

onsdag 10 november 2010



jag äter tre dagar gamla chips ur en H&M påse. jag officiellt brutit mot judelagen. kanske därför jag straffas med plötslig elektronikdöd.

och är de nån jävel som läser den här bloggen så tycker jag att spår bör lämnas i kommentatorsfältet från stund till stund. sara får en kommentar per inlägg, jag känner mig mobbad. jag vill vara lika cool som henne.
men alltså nej bara.

varför låter allt så jävla bra på fyllan? var det en superbra idé att shotta jäger en tisdag? var det superbra att dricka öl som vatten? efterfesten då? Var den nödvändig? och sen ta bussen till kentish town för att möta en stängd station och bli förbannad för att sedan skaka av sig fylleilskan och inse att klockan är 5 på morgonen och tågen inte går längre. ja, då? få efterfest killarna att pröjsa taxi och sedan tokdäcka på främmande mark under ett främmande tak. Var det så smart?
vakna nio på morgonen på bortaplan är ångest i dess renaste form. sura miner hemifrån mycket förståeligt. skadan är skedd och saken överstökad. alla är glada förutom mitt huvud som får ta skiten för gårdagens hänsynslösa alkoholförtäring.

sara vadfan sysslade vi med?

Bestraffninfsgudarna nöjde sig inte med att ge mig en monsterhuvudvärk utan sög också allt liv ur min ipod så fort jag öppnade dörrarna till mitt hem.

gårdagen var kul, men alltför kul för en tisdag.