tisdag morgon och väckarklockan ringde kl 07.00

igår skulle jag och malin dricka EN öl. Men sen kom Peter och Axel och beställde in kannor med öl. Vi blev liite fulla och somna kanske runt, 5 på morgonen? Sen klockan sju var det dags att gå upp, trött som ett as kasta jag på mig lite mascara och ställde klockan på 07.50 och däcka på badrumsgolvet. Jag befinner mig i Uppsala för tillfället, men kl 08.13 går tåget som skall transportera mig till Stockholm. På upptåget kliver 2 väktare på, skumt tänker jag. Sedan efter ungefär 10 min visar det sig att dessa två individer är kontrollanter, Halleluja. Jag åker olagligt och för några minuter tycks mitt liv gå under. Men jag klarar mig, han begär inget legitimation. När jag väl är hemma i min kära lägenhet och har andats in lite Brommaluft bestämmer jag mig för att traska till ICA och köpa lite föda. Efter halva vägen börjar min mage brumma, sen brummar den lite till och jag inser att en språngmarsch till toaletten är ett faktum. När jag sprutlackerat toan alá Cissi ser jag att toalettpappret är slut. Finito. Min värld tycks gå under igen. Efter många svordomar och argsinta suckar finner jag ett stycke papper, rensar anus och spatserar mot affären igen. Denna gång hinner jag bara ut ur huset innan magen än en gång börjar brumma. Språngmarsch nr 2 till toaletten är ett faktum. Igen. Det hinns inte med att leta papper så efter sprutlackering alá Cissi nr.2 sitter jag än en gång skrikandes och förbannad med ett blottande rövhål i badrummet. Det ligger en tidning längst bort i badrummet, såklart. Den gången fick Fredrik Reinfeldts ansikte bevittna mitt anus. När jag var på ICA och handlade mat köpte jag inget toapapper, medvetet, för jag vill inte slösa pengar på skitpapper. Jag tycker tydligen det är mer värt att köpa kokosmjölk för 20 kr, jag liksom HATAR kokos. Vart är logiken där? Jag är för principfast helt enkelt. Toalettpapper kommer aldrig hamna på min nota. Hellre hårt tidningspapper eller bark än betala för toapapper. Principfast var det.