varför händer det alltid mig?

Jag och Sofia smäller i oss ett donkenmål och jag börjar sedan min färd mot mill hill. Jag hoppar på bussen mot Oxford street. När jag befinner mig i en baksmäll verklighet funkar min hjärna inte som vanligt och jag hoppar av vid fel station, med flit?!?!?! men vet inte varför. får gå i en halvtimme till oxford street och får för mig att vika av regent street för att "hitta" en genväg som resulterar i att jag går vilse. 40 minuter senare är jag vid Oxford Street och hittar min busshållsplats. Klickar mitt oystercard och det lyser rött. mardrömmen jag fasade för blev verklighet. london innerstad. inga pengar. batteriet på telefonen går på sparlåga. svinkallt. bakfull.törstig. ipod död. och runt omkring mig trängs folk som myror i en myrstack och mitt oyster card är slut på pengar. jag ringer sofia i panik. hon för över pengar till mitt swedbank kort så jag ska kunna toppa upp mitt färdkort. går till en gubbe som toppar upp mitt kort. "vi tar inte maestro". jag ger han onda ögat och börjar leta bankomat. i london gillar dom inte bankomater och det tar mig 30 minuter att hitta en cash point. inga pengar på kortet. ringer sofia. mobil skriker "stäng av mig". pengarna har inte rullat in på kortet. jag inser att jag är strandsatt och att läget är hopplöst. 20 minuter senare har pengarna rullat in. jag går tillbaka till bankomaten. "vi kan bara ge dig 20 sedlar". ringer sofia. mer pengar. går till gubben jag dödade med min blick och utbrister " HEEEJ NU ÄR JAG TILLBAKA. TOPPA UPP MED 20 PUND TACK! TACK TACK".
Sätter mig på bussen till Kings Cross, glömmer hoppa av och får gå tillbaka. Kommer fram till St Pancras och mitt tåg går inte. TACK TACK TACK! Får vänta 40 minuter på att tåget ska börja gå igen. Jag lämnade Shadwell klockan halv sex. Kvart över nio var jag hemma!