missförstånd

att skifta från svenska-engelska om dagarna gör att hjärnan ibland får frispel (ett exempel är att jag först stavade hjärna med G) speciellt eftersom jag skriver och läser mestadels på svenska men pratar enbart på engelska.
idag när jag tog lillan för att titta på fiskarna så stod det DANGER på en skylt och mitt huvud uttalade inte ordet på engelska utan på svenska, alltså inte däjnger utan dang-ger. och jag kunde inte för allt i världen förstå vad det ordet betydde. sen senare under dagen satt jag och kollade på teve och det dök upp en reklam för något och på undertexten stod det Seek bill payer och så nånting mer...och jag satt och funderade länge på vem han var och varför han skulle kontaktas.

sen blir det också mycket ordförvirring och sånt inom familjen. tro mig, när man är sjukt trött eller sliten så är engelskan urusel och jag som har för vana att prata först och tänka sen så blir detta ännu värre. ett exempel som skedde mina första veckor hos familjen . vid frukostbordet 07.00 på morgonen cirka.

jag: i think the pavement in my room is broken.
(tystnad)
dalia: what?
jag: yeah, i think its broken, or maybe its just switched off.
(tystnad)
jag: its freezing up there.
dalia: aaaah you mean the radiator.

dom skrattade inte ens. jag skrattar varje gång tänker på detta men dom rörde inte en min.
jag vet mycket väl att radiator betyder element och pavement betyder trottoar men klockan sju på morgonen är det inte så lätt...

när man kör bil i detta land och man ska blinka för att svänga så säger man indicating och inte blinking, som jag trodde. så när jag satt med mormorn i bilen en gång och hon glömde stänga av sin blinker så sa jag: you're still blinking. hon tittar skumt på mig och tror ju att jag säger att hon fortfarande blinkar med ögonen...