igår var jag och elin till camden. det var meningen att vi skulle ta EN öl. Det blev några fler och runt tre inatt ramla jag innanför dörren och då hade Scott puckot satt igång larmet så när jag öppnar dörren börjar det tjuta utav av bara helvete. full och glad mindes jag åtminstone kodjäveln. 4 timmar senare ringer väckarklockan och då är de bara att kliva upp och jobba. jag var inte ett dugg bakis och som jag har städat. jag har suttit som askungen på knäna och skrubbat bort kalk i duschen med en tandborste. dansat runt med dammvippan i handen och med ipoden på högsta volym. skrubbat skrubbat skrubbat skrubbat. mamman kommer hem och utbrister: OH MY GOD THE HOUSE IS SPARKLING!!!
Vet inte vad som har hänt med mig men alla bekymmer verkar ha runnit av mig som vatten. Jag har aldrig känt mig så harmonisk med mig själv som jag är nu! Det är en fantastiskt känsla och det känns som jag kan klara av vad som helst! Jag ska göra det bästa av dem 3 månaderna jag har kvar i London och jag har Elin som vapendragare, tillsammans blir alla utekvällar sanslösa och bakisdagarna fylls med skratt så man tappar andan. nu ska jag göra ett sånt där löjligt hjärta som jag hatar när folk gör. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar