torsdag 16 juni 2011

planer?



jag har alltid varit dålig på att planera. jag hatar hur besviken folk blir när jag pga av min spontanitet avbokar vissa planer. så för att undvika ledsna miner så slutade jag göra planer och lät istället min spontanitet ta över. sen försöker folk också planera saker med mig vilket jag också suger på för jag tycker om att go with the flow, spelar oftast ingen roll vilken krog vi går på, vilket park vi ska sitta i eller vilken film vi ska se, bara jag är med mina vänner så är leendet alltid på topp.

men på senaste dagar har jag märkt att den främsta anledningen till att jag hatar att planera är att folk håller en hängandes. Tro mig, det vore hyckleri att säga att jag hatar när folk avbokar, men jag bryr mig inte om att folk avbokar, jag har ju stor respekt för det eftersom jag än gång i tiden själv var sådan, men nu är så inte fallet. Det som gör mig irriterad är när planer är spikade och så liksom försvinner dom med vinden. Personen/personer ifråga man planerat med struntar i att höra av sig och lämnar en sittandes med mobil i högsta hugg, väntandes på det där samtalet eller messet. Jag existerar inte för att sitta och vänta på att andra ska behaga höra av sig, som dom i slutändan aldrig gör. Hur svårt är det att höra av sig och säga att jag kan inte.
Jag skiter i hur lam ursäkten är, jag uppskattar bara att man hyser tillräckligt mycket respekt för personen ifråga att man hör av sig.

Tre planer gick åt pipsvängen denn vecka och jag satt där med telefonen i handen och väntade på ett mess som aldrig kom.

1 kommentar:

N sa...

Hör av dig så PLANERAR vi äventyr i London snart :) Mer om plan a och b vill jag höra också.