När man inte får skratta och verkligen måste. Det var vad som hände under vårt biobesök. Jag är en sådan som måste prata under en film vilket gör Sofia till en perfekt filmpartner för hon är likadan. Vi kläcker ur oss små sjuka iakttagelser och fnittrar tyst. Men igår gick det för långt. Jag satt bokstavligt talat med jackan för munnen och kvävde skrattsalva efter skrattsalva medan tårarna rann nerför mina kinder och Sofia och Jennifer var inte sena på att delta i skrattfesten vi hade. När man tror att man lugnat ner sig hör man Sofia kväva ett skratt och då är festen igång igen medan man känner hur dom andra biobesökarna är redo att kasta ut oss.
Sista Harry Potter filmen måste ses om dock. Jag kände inte att jag kunde suga in känslan filmen ville förmedla pga av att vi helst ville att filmen skulle ta slut så vi kunde få ur oss allt skratt. Plus att jag hatar 3D.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar