onsdag 30 november 2011
måndag 28 november 2011
plattångsångest
åh. i fredags satte jag mig i en ångest situation.
jag skulle platta håret och lånade Dalias plattång som är bättre. tvingar mig själv att inte glömma den i mitt rum. kommer på när jag är 1,5 timme hemifrån att jag glömde lägga tillbaka plattången.
det vara bara att skicka iväg ett mess och förklara läget. hej jag har gått in i ditt rum, tagit din plattång utan att fråga och som grädde på moset så får du också gå in i mitt rum och hämta den själv, bevittna mitt stökiga rum och irritera dig på att det står gamla mögliga mattallrikar på sängen också.
jag kom hem i söndags med svår ångest. kommer hon skälla på mig? Näh. hon sa ingenting. tack gud.
jag skulle platta håret och lånade Dalias plattång som är bättre. tvingar mig själv att inte glömma den i mitt rum. kommer på när jag är 1,5 timme hemifrån att jag glömde lägga tillbaka plattången.
det vara bara att skicka iväg ett mess och förklara läget. hej jag har gått in i ditt rum, tagit din plattång utan att fråga och som grädde på moset så får du också gå in i mitt rum och hämta den själv, bevittna mitt stökiga rum och irritera dig på att det står gamla mögliga mattallrikar på sängen också.
jag kom hem i söndags med svår ångest. kommer hon skälla på mig? Näh. hon sa ingenting. tack gud.
torsdag 24 november 2011
jag kan inte ett skit om orkidér.
för väldigt många månader sedan fick Haber familjen en orkidé av någon kompis.
Dalia: The same friend always give me an orchid when I invite her over for dinner. And they always die within a month. I hate flowers.
så kommer Cissi, den självutnämnde orkidé experten och ba: I can take care of it for you.
och så frågar hon massa typiska orkidé frågor och jag hittar på svar.
Dalia: Is orchids suppose to be in the sun or not?
Cissi: in the sun. ( har egentligen inte en jävla blekaste aning)
jag kämpade med orkidén under min falska premisser om hur man sköter en orkidé i några tappra månader. sakta men säkert föll blad efter blad av och kvistarna bleknade i takt med att sommarlöven ramlade på marken. tillslut passade orkidén in i lövhögen grannen nyss krattat ihop. och idag andades den sitt sista andetag.
jag var tapper. jag försökte. men mina påhittade orkidé kunskaper kom ikapp mig.
så kommer Dalia hem med en ny jävla orkidé samma dag.....
Dalia: The same friend always give me an orchid when I invite her over for dinner. And they always die within a month. I hate flowers.
så kommer Cissi, den självutnämnde orkidé experten och ba: I can take care of it for you.
och så frågar hon massa typiska orkidé frågor och jag hittar på svar.
Dalia: Is orchids suppose to be in the sun or not?
Cissi: in the sun. ( har egentligen inte en jävla blekaste aning)
jag kämpade med orkidén under min falska premisser om hur man sköter en orkidé i några tappra månader. sakta men säkert föll blad efter blad av och kvistarna bleknade i takt med att sommarlöven ramlade på marken. tillslut passade orkidén in i lövhögen grannen nyss krattat ihop. och idag andades den sitt sista andetag.
jag var tapper. jag försökte. men mina påhittade orkidé kunskaper kom ikapp mig.
så kommer Dalia hem med en ny jävla orkidé samma dag.....
lugg eller mittbena.
minnen med min äldsta vän
jag och jonas har gjort många galenskaper ihop. jag ska rada upp några.
när vi tjyvrökte på en kulle i skogen och jag skrämde Jonas så han föll och bröt benet. Så fick jag ta min moppe oskuld och köra han till akuten.
när vi snodde svindyr rökig whisky från Jonas pappa och åkte hem till min systers (jag hade hennes hemmanycklar) lägenhet och spädde ut den med apelsinjuice. Sen åkte vi till Uppsala och Jonas skulle "våga" gå in på Fellini utan leg (han var bara 17 år). Vi fega ur och tog bussen hem igen.
när vi smög ut genom våra fönster om nätterna och möttes halvvägs och tjyvrökte.
När vi tog Jonas moppe och åkte till Coop och köpte nån mättande chokladgrej som vi åt efter vår kedjerökning, för vi "trodde" det skulle ta bort smaken.
När vi tog moppen ut på landet och Jonas lämnade sin kryckor för sitt brutna ben hemma. Vi kedjerökte och sen vill inte moppen starta så jag får dra Jonas på moppen 1 mil in till Enköping. Vi kunde inte ringa våra föräldrar för dom skulle känna röklukten och undra vad vi gjorde ute i skogen.
När Jonas gips åkte av bröt jag fingret i en fylleskandal(jonas var så klart närvarande) och fick gips. Jag minns varje gång vi hade bråkat (och vi bråkade jämt) och Jonas skulle köra hem mig på sin moppe så körde han alltid extra fort och på kullar och sånt bara för att jag ogillade det med tanke på hur ont mitt finger gjorde. Detta erkänd han aldrig men jag vet.
När Mikaela hade bil och vi snodde en glassgubbskylt utan för Resecentrum i Enköping. Sen när vi åkte förbi andra gången så var det polisbilar där så vi blev livrädda och kastade ut gubben ur bilen när snuten dragit. Paranoida ungar??
En gång satt vi på bussen till skolan och när vi vänta på skolbussen i Uppsala så bestämde vi oss för att åka till Enköping igen och våldgästa min systers lägenhet, köpa god mat och titta film hela dagen. Min syster hade ingen aning om vad som försiggick när hon var på jobb. Vi städade undan efter oss väl. För det mesta.
När vi satt på Enköpings lokalbuss och jag alltid satt längst fram och Jonas längst bak bara för att vi ville lyssna på The Darkness nya album på MP3 ostört.
I det stora hela så minns jag vår barndom som att allt kretsade kring hur vi skulle få tag i cigg och var/när/hur vi skulle tjuvröka.
>
när vi tjyvrökte på en kulle i skogen och jag skrämde Jonas så han föll och bröt benet. Så fick jag ta min moppe oskuld och köra han till akuten.
när vi snodde svindyr rökig whisky från Jonas pappa och åkte hem till min systers (jag hade hennes hemmanycklar) lägenhet och spädde ut den med apelsinjuice. Sen åkte vi till Uppsala och Jonas skulle "våga" gå in på Fellini utan leg (han var bara 17 år). Vi fega ur och tog bussen hem igen.
när vi smög ut genom våra fönster om nätterna och möttes halvvägs och tjyvrökte.
När vi tog Jonas moppe och åkte till Coop och köpte nån mättande chokladgrej som vi åt efter vår kedjerökning, för vi "trodde" det skulle ta bort smaken.
När vi tog moppen ut på landet och Jonas lämnade sin kryckor för sitt brutna ben hemma. Vi kedjerökte och sen vill inte moppen starta så jag får dra Jonas på moppen 1 mil in till Enköping. Vi kunde inte ringa våra föräldrar för dom skulle känna röklukten och undra vad vi gjorde ute i skogen.
När Jonas gips åkte av bröt jag fingret i en fylleskandal(jonas var så klart närvarande) och fick gips. Jag minns varje gång vi hade bråkat (och vi bråkade jämt) och Jonas skulle köra hem mig på sin moppe så körde han alltid extra fort och på kullar och sånt bara för att jag ogillade det med tanke på hur ont mitt finger gjorde. Detta erkänd han aldrig men jag vet.
När Mikaela hade bil och vi snodde en glassgubbskylt utan för Resecentrum i Enköping. Sen när vi åkte förbi andra gången så var det polisbilar där så vi blev livrädda och kastade ut gubben ur bilen när snuten dragit. Paranoida ungar??
En gång satt vi på bussen till skolan och när vi vänta på skolbussen i Uppsala så bestämde vi oss för att åka till Enköping igen och våldgästa min systers lägenhet, köpa god mat och titta film hela dagen. Min syster hade ingen aning om vad som försiggick när hon var på jobb. Vi städade undan efter oss väl. För det mesta.
När vi satt på Enköpings lokalbuss och jag alltid satt längst fram och Jonas längst bak bara för att vi ville lyssna på The Darkness nya album på MP3 ostört.
I det stora hela så minns jag vår barndom som att allt kretsade kring hur vi skulle få tag i cigg och var/när/hur vi skulle tjuvröka.
>
onsdag 23 november 2011
... och så glider jag in i den årliga magen-är-dum-i-huvudet processen. jag har fått nog. hela natten låg jag och vred mig av smärta, som är halvt självförvållat eftersom jag är medveten om att under dessa "skov" måste jag undvika massa olika typer av mat.vilket jag inte gjort för jag är inne i en "sugen" period. idag har jag skött mig dock. förutom den där choklad jag nyss åt och fick ont i magen av. FAN!!!!
nu har jag fått nog.
nu kör jag vegan diet och så börjar jag skriva matdagbok, och hur magen känns efter varje måltid så kanske jag får nåt vettigt resultat.
nu har jag fått nog.
nu kör jag vegan diet och så börjar jag skriva matdagbok, och hur magen känns efter varje måltid så kanske jag får nåt vettigt resultat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
