det är något fel på dom brittiska trapporna. minst en gång i veckan ramlar jag i trappen och jag tänker varje gång att det är en jävla tur att jag inte hade lillan i famnen.
oftast snubblar jag på väg uppför trappen precis utanför mitt rum, där finns så passligt nog ett jävla element som jag ofta slår skallen i. sen ligger jag där i 5-10 minuter, med skratt-gråt i halsen och undrar: VARFÖR IGEN?????????????????
sen i köket fastnar jag alltid med handen i handtagen. alltid samma hand, mellan pekfinger och tumme så blir det en cancerknöl och ett blåmärke som försvinner efter en vecka och då passlig nog när smärtan är borta är det dags för nästa smäll och vips så har jag knölen och blåmärket tillbaka. sen när jag dammsuger lyckas jag alltid hitta spindlarnas små krypin, och så får jag panik och gör illa mig. denna vecka blev jag rädd och tappa dammsugar munstycket på stortån och skrek av smärta och passligt nog i min helomvändning bort från spindeln slår jag i "dom nedre regionerna" på diskbänkskanten, så nu har jag ett blåmärke därnere också.
det är något med detta judiska hus. tycker inte judegudarna om mig kanske?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar